Vad är honung?
Honung kallar vi det produkt, som slungas eller pressas ur binas honungsramar. Vi pratar om dels råhonung, dels rörd honung.
Honung består av olika sockerarter, framför allt fruktsocker (fruktos) och druvsocker (glukos), men även en del sammansatta sockerarter och vatten. Härtill kommer diverse mineraler, enzymer, vitaminer och olika syror. Tillsammans utgör de sistnämnde omkring 3 %. Det är dem vi framhäver, när vi säger att honung är hälsosamt att äta och att den motverkar inflammationer samt är bakteriedödande.
Det är vad du kan förvänta dig hitta i din lokala biodlares honung!
Honungens smak, färg och konsistens däremot vill variera över honungsåret avhängigt av vilka blommor bina har besökt och samlad nektar ifrån. Rent generellt vill honungen vara ljus, fast och ganska så ’sockersöt’ (min personliga uppfattning) under försommar och tidig sommar. Senare under sommaren får honungen mer smakskarakter och blir lite mörkare gul/gulgrön i färgen. Tänk bara på lindhonungen med den karakteristiska doft och smak av mentol/lakrits. Under sensommaren blir honungen ofta ännu kraftigare i smaken, ännu mörkare i färgen och lite mjukare i konsistensen. Kryddväxter, mjölkört, bovete mm och kanske också så kallad ’lusahonung’ ligger till grund för sensommarens honung.
Om du tycker om att smaka hela honungsåret, ska du handla din honung hos din lokala biodlare.
Rörd honung
Rörd honung kallas den honung som efter slungning och silning rörs tills den börjar bli fastare i konsistensen och ändrar färg. Honungen rörs olika lång tid avhängigt av honungens sammansättning av olika sockerarter. Honung där bina har hämtat mycket nektar från raps, innehåller mycket glukos vilket får honungen att snabbt bli klar för att tappa upp på glasburk.
Honung är inte bara honung
Honungen vill variera allt efter vilka blommor bina har hämtat nektar ifrån. Lokal honung vill därför skilja sig åt allt efter varifrån i landet den kommer. Det är det tjusiga med honung. Du vill kunde smaka den lokala floran – hallon från skogsområden, raps från södra Sveriges stora rapsfält, ängs- och fjällblommor från norra Sverige till exempel.
Inte ens i Skåne är honungen den samma överallt. De topografiska och små klimatiska skillnaderna samt jordmånen avgör den botaniska variationen i floran och därmed den lokala vegetationen.
Vår- och försommarhonung
Den tidiga vår- och försommarhonung hos Askeröds Honung innehåller nektar från sälg och pil, körsbär, plommon, lönn, maskros, äpple, päron, kastanj och raps. Det är de växterna, som blommar under just denna tid. Vissa år vill jag kunde särskilja olika smakar från, till exempelvis maskros, raps eller kastanj. Andra år går det inte.
Denna tidiga vår- och försommarhonung är ljus, från nästan vit till gulvit. Den är mild i smaken och som regel ganska söt. Den kan även ha en lite ’fet’ smak. Är det mycket raps i honungen, kan den vara ganska så fast eller till och med lite hård. Honungsdoften varierar.
Sommarhonung
Jag upplever att sommarhonungen som regel är lite mjukare i konsistensen än vår- och försommarhonungen. Under sommaren kommer nektarn särskild från fält med vitklöver, åkerböna, snår av hallon och björnbär samt från linden. Olika vildblommor, bland annat mjölkört, besöker bina också. I min trädgård har jag även mycket liguster, som bina tycker om.
Även sommarhonungen är som regel relativ ljus gråvit eller gulaktig. Den är mjuk och har en fruktig och angenäm smak. Den har en tydlig aroma, ibland lite tung.
Sensommarhonung
Sensommarhonungen är ofta något mörkare, närmast gulbrun till färgen och med betydligt mer smak än de försommar- och sommarhonungen. Den är mjuk i konsistensen och den har en utpräglad aromatisk doft. Till sensommarhonungen har bina hämtad nektar från mina många växter av kungsmynta, olika trädgårdsväxter, brakved och ibland fält med bovete.
Särskild honung från bovetefälten får en speciell mörk gulbrun färg, doft och smak. Bovetehonung är väldig populär i Japan, Ryssland och Kina. Antingen tycker man om den eller inte här i Skåne.
Lusahonung eller bladhonung
Lusahonung eller bladhonung – kärt barn har många namn. Tidigare ansågs inte denna honung för god och säljbar, men jag tycker den är väldig god. Den är mycket smakrik, som regel ljus till lite mörkare gulbrun och mycket aromatisk.
Den är speciell, då den inte bygger på blomnektar. I stället samlar bina den söta saften från blad med lusangrepp. Denna saft kallas honungsdagg. Det är överskottsvätskan från lössen som bina samlar upp och bearbetar på samma vis som nektarn innan den placeras i skattlådan i bikupan.
Lössen angriper olika träd under sommaren, särskild vid torrt väder. Det kan vara lönn i början av sommaren och ek samt gran lite senare i alla fall i mitt närområde.
Sorthonung
Sorthonung kallas den honung där minst 50 % av nektarn kommer från én växt. Det kan vara raps, maskros, åkerböna, mjölkört, hallon, björnbär eller bovete för att nämna några. För att säkerställa att det är sorthonung, måste man i de flesta fall låta göra en analys av honungen. Det är inte möjligt att göra en sådan analys för så små bigårdar som Askeröds Honung. Jag marknadsför därför ingen honung som sorthonung.
Råhonung in här!